Ida Kristina Henriksson - vet inte vart jag ska börja, vi har så många bra minnen tillsammas. vi gick på samma dagis, vi lekte hela tiden, vi hade jätte roligt. sedan växte vi, och vi börja skolan, vi var jätte bra vänner i lågstadiet. sedan började vi mellanstadiet, och vi blev tajtare och tajtare, i 5an & 6an var vi bästavänner. Men som alla gör så byter man vänner, man blir ovänner, och de vart vi ett litet tag i slutet av 6an. Men sedan när vi skulle splitras och börja 7an så trodde jag att du och jag skulle tappa kontakten eftersom jag trodde vi inte skulle gå i samma skola. Men en dag fick jag reda på att du också skulle gå i min skola, och i min klass! shit va glad jag blev. Som sagt, du börja i min klass och vi blev fort vänner igen, vi blev tajtare och tajtare efter varje år! Men så hände det en dårlig sak igen, vi börja bråka, precis i början av sommarlovet blev vi ovänner,jag kommer ihåg den dagen, ush vad mycket jag grät, jag hade förlorat en av mina närmsta vänner, vi var inte på hela lovet! Det lovet var inte som jag tänkt mig, visst jag hade roligt med andra, men det är endå inte samma sak som att vara med dej! När jag såg dig vid exempel bussen så saknade jag verkligen allt, ush det var inte roligt. Jag tänkte att jag ville vara den du var med, jag önskade vi blev vänner, men så blev det inte, för vi snackade ingenting! Men sen i slutet av lovet tog du kontakt med mig, du sa förlåt, och de var verkligen inte bara ett förlåt, utan det betydde otroligt mycket! Jag blev så glad. Vi började 9an och vi var vänner, vi blev tajtare och tajtare. Vi var på fritiden, vi var i skolan, vi var hela tiden! Minnerna ökade, vi gjorde fler roliga saker, jag kände att vi hittade tillbaka till varandra och det var jätte roligt! Vi gjorde massa saker, vi åkte till stockholm, norrtälje, nynäshamn, och alla andra ställen som vi åkte till. Och alla saker vi gjorde som man fick och inte fick, det var alltid lika roligt! Alla gånger vi skrattat eller gråtit tillsammans, ja alla gånger vi vart helt enkelt, har vart så j*vla underbara! Det är du som får mig att känna mig trygg, det är du som gör mig glad, det är du som står kvar när allt är skit och säger hur mycket jag betyder för dej, du stöttar alltid mig och bryr dej om mig! Du gör allt för mig. Jag önska jag kunde vara som dej, du sprider hopp, glädje, kärlek! Du är mitt allt Ida Kristina Henriksson! Du är min bästavän, du är som en tvilling, vi delar verkligen allt, kläder, skåp ja allt! Du är mitt allt, det är dej jag aldrig vill mista. Lämnar du mig lämnar jag allt, jag överlever inte utan dej, det är du som får migg att stanna. Jag lever för dej, för oss för våran vänskap! Tack för att du finns, jag älskar dej mest! ♥